Så kan Uppjagad iver användas i en mening
- - Då skall han sitta på sin härlighets tron, ropade Johan Adolf med en predikants iver.
- Charlotte har sett min kärlek växa, liksom min längtan, min iver att äga henne.
- Plötsligt slappnade hon som om hon i sin blinda iver stött huvudet mot dörren och domnat bort.
- Och åter inne i dunklet på parketten lyssnade Hans von Pahlen till skådespelarna med en iver, som ville han lära sig deras läxa utantill.
- Hon tog klänningen ur Angelas händer, sökte hastigt upp nål och tråd i en av toilettbordets lådor och började med en viss iver sy.
- Så sökte hon med kärleksfull iver ägna sig åt allt omkring sig.
- Maria var mörkhårig och mörkögd och hade en brinnande iver för det sanna livet i Gud.
- Prästen såg hennes iver och andakt, och han gjorde inga invändningar.
- Denne begynte genast med stor iver ägna sig åt förbättringar i skötseln av jord och boskap.
- blivit mycket uppjagad av det som han varit med om måste han ha begripit att han hade föga att frukta av den rånaren.
- Hon började snea till, men fortsatte med hejdlös iver sin enformiga levnadssaga :
- - När Loke räknar sina listiga planer på fingrarna, gör han det med en sådan iver, att fingrarna ömsa hud alltefter hans tankar.
- Tristramy, som av baronens tystnad drog den slutsats, att ännu något fattades i hans anbragta skäl, fortsatte med stor iver :
- Ingen man hade i passionerad iver slitit av dem dessa kläder och hänsynslöst slängt dem omkring på doftande tuvor.
- I sin ädla iver hade han glömt denna omständighet.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.